Mandometermetoden botar ätstörningar
Vad är Mandometermetoden?
Mandometermetoden behandlar ätstörningar genom att lära patienterna hur de ska äta och när de ska känna mättnad. Patienterna lär sig att känna igen sina egna signaler för hunger och mättnad med hjälp av en liten dator kopplad till en våg, en sk Mandometer®. Patienten ser referenskurvor för äthastighet och mättnad samtidigt som patientens egen äthastighet och mättnadsupplevelse visas på datorskärmen. Förutom att normalisera ätbeteendet ingår värmebehandling, aktivitetsbehandling och ett program för social återuppbyggnad och ökning av självförtroende. Behandlingen sker som regel utan användande av psykofarmaka.
Alla patienter har en personlig behandlare som följer dem genom hela behandlingen. Under behandlingen träffar patienten en och samma läkare, lärare, dietist och sjuksköterska. Efter en utförlig ätutredning
som görs av en senior behandlare, dietist och läkare skrivs en individuell behandlingsplan tillsammans med patienten. Syftet med ätutredningen är att fastställa diagnos och svårighetsgrad samt att utesluta andra diagnoser än anorexi, bulimi eller ospecificerad ätstörning sk EDNOS. Även remissionskriterierna och kriterierna för partiell remission gås noggrant igenom. Blodprover tas och en grundlig kroppsundersökning görs. Det är ju vid ätutredningen som vi tillsammans med patienten beslutar om inläggning på heldygnsvårdsavdelningen behövs. I den individuella behandlingsplanen ingår en detaljerad måltidsplan, kort- och långsiktiga mål med förväntad viktutveckling samt en dagsplanering för sömn, vila och fysisk aktivitet. Varje patient bestämmer själv sina lång- och kortsiktiga mål tillsammans med sin behandlare. Patienterna vägs varje vecka men informeras inte om sin egen vikt. Var sjätte vecka görs sexveckorskontroller och vars resultat gås igenom med patienten. Vid dessa tillfällen mäts ätbeteendet, psykiska symptom och livskvalitet.
Eventuella antidepressiva mediciner minskas gradvis under de två första månaderna för att sedan tas bort helt.
Det finns två kända risker för anorexi; bantning (viktnedgång) och hög fysisk aktivitet. Viktnedgången börjar oftast med vegetariskt betonade matvanor. Det kan leda till bristtillstånd. Den som äter för litet är nämligen i särskilt behov av en varierad och näringsrik kost och hon eller han riskerar att inte få i sig alla näringsämnen som kroppen behöver med den vegetariska dieten.
Mandometerklinikerna uppmuntrar därför patienter som äter vegetariskt att variera sin kost och att man under behandlingen antingen avstår från vegetarisk kost eller äter mer fisk och fågel för att så småningom också äta annan mat. Undantaget är de som äter vegetarisk kost av religiösa eller medicinska skäl. Vår rekommendation att äta varierat följer Livsmedelsverkets råd för kosthållning. Erfarenhet är att barn som inte bara äter vegetarisk kost blir snabbare frisk och riskerar färre återfall.
Hur många har hittills behandlats med Mandometermetoden?
Över 800 personer har hittills friskskrivits efter behandling på någon av Mandometerklinikerna.
Ungefär 300 personer genomgår just nu sin behandling i Stockholm och totalt 90 personer står i kö för att få plats på någon av klinikerna.
Studier gjorda på våra svenska patienter har visat att hela 90% av de som tillfrisknat fortfarande är helt symptomfria efter fem år. De 10% som återfallit har betydligt lättare problem än de hade före Mandometerbehandlingen och är relativt lätta att behandla igen. Exempelvis har bara 6% av anorektikerna utvecklat bulimi, jämfört med mer än 50% som är vanligt inom traditionell vård. De som hade en ursprungsdiagnos anorexia eller bulimia nervosa uppfyller inte längre de kriterierna vid återfall utan får en EDNOS-diagnos.
När anses en anorektiker respektive en bulimiker vara frisk från sin sjukdom?
Följande kriterier måste vara uppfyllda för att någon ska anses ha nått full remission, dvs tillfrisknat från anorexi, bulimi eller ospecificerad ätstörning:
-
Normalt ätbeteende och mättnadskänsla
-
Normal vikt
-
Normala blodvärden
-
Normalt psykiatriskt status
-
Patienten skall ha återvänt till skola eller jobb och till normala fritidsaktiviteter
-
Mat och vikt är inte längre ett problem
-
För bulimiker: Ingen hetsätning och kräkning på minst tre månader
75% av patienterna som startar behandling når full remission. Vi mäter också partiell remission, dvs när patienten uppfyllt minst fem av sju friskhetskriterier. Efter partiell remission fortsätter behandlingen tills full remission har uppnåtts.
